Prisrekord på 178.000 kr/kvm när Ratos säljer till staten
Affären har varit på gång ett tag. Men prislappen är väl tilltagen när Ratos nu säljer sitt enda fastighetsinnehav. Den slutar på hela 178.000 kr/kvm, enligt Fastighetsvärldens beräkning. Nytt prisrekord för Sverige.
Nu har Ratos träffat en överenskommelse med Statens Fastighetsverk om överlåtelse av sin fastighet Lejonet 4, till svenska staten. Köpeskillingen uppgår till hela 550 miljoner kronor.
Lejonet 4 innehåller 3.547 kvm lokaler, enligt SFV:s mätbevis, och köpeskillingen motsvarar, enligt den ytan, cirka 155.000 kronor per kvm.
När Fastighetsvärlden tar del av SFV:s mätbevis så framgår det att det finns en källare med 464 kvm lokaler. Om den ytan skulle räknas bort helt så blir kvadratmeterpriset 178.000 kronor. Den siffran ger även bäst jämförelse med det tidigare prisrekordet som avsåg Tändstickspalatset och då Fastighetsvärlden räknade ljus uthyrningsbar yta.
Det är ett solklart prisrekord på Stockholmsmarknaden – och därmed hela Sverige – som det senaste året annars bjudit på höga prisnivåer kring 120.000–130.000 kronor per kvm för några få objekt i city. (läs FV:s sammanställning över tidigare höga priser här).
Det är alltså 37 procent högre kvadratmeterpris än för affären med Tändstickspalatset som ägde rum i juni 2018, läs mer här.
Enligt uppgift från Lantmäteriet och Datscha innehåller fastigheten endast 2.495 kvadratmeter lokaler (vilket motsvarar hela 220.000 kr/kvm).
Fastigheten Lejonet 4 ligger intill Sagerska palatset (statsministerbostaden) i hörnet av Drottninggatan och Strömgatan. Ratos har haft sitt huvudkontor där sedan länge och kan fortsätta att ha disponera lokalerna fram till och med 2021.
Ratos har ägt fastigheten sedan 1980 men dotterbolaget Söderberg & Haak förvärvade den redan 1938.
Överenskommelsen är villkorad av att regeringen, efter Riksdagens godkännande, senast den 19 juli 2019 bemyndigar SFV att fullfölja överenskommelsen.
Ratos har tidigare, i sin kapacitet som investeringsbolag, vid flera tillfällen synliggjort fastighetstillgångar i innehav av bolag inriktat på andra kärnverksamheter. Ett exempel på det var försäljningen av Esseltes fastigheter till AP-fonderna 1990, en affär som för AP-fonderna sedan visade sig vara riktigt feltajmad.
Under 90-talet tog man del av de affärsmöjligheter som gavs när fastighetsbolagen behövde omstruktureras och vid mer än vid ett tillfälle tog man stora ägarpositioner i noterade fastighetsbolag.
Den kanske mest kända och lyckade fastighetssatsning man gjort är när man tillsammans med Lehman Brothers Real Estate Partner lade bud på det börsnoterade Tornet (ej att blanda samman med nuvarande bostadsinvesterande Tornet). Man lyckades inte komma över hela bolaget men tillräckligt mycket, 82 procent, för att ta makten och påbörja en försäljning av fastigheter och utskiftning av miljardbelopp till aktieägarna. Senare såldes den kvarvarande delen av Tornet (som då hade fastigheter för mer än 8 miljarder) vidare till Fabege som lade ett bud på samtliga aktier.
Ratos vd Jonas Wiström om den nu genomförda affären:
– Säkerhetskraven i området kring fastigheten har successivt ökat med inskränkningar och hinder för nyttjande av fastigheten som följd, bland annat vad avser restriktioner kring in- och utpassering. Alternativet att SFV övertar fastigheten känns därför logiskt”.
